Tänk vad lite en kommentar kan förendra dagen

Idag när jag lämnade Olivia på dagis så pratade jag lite med en dagis fröken.
Hon tyckte att jag blivit så liten.
Undrade även hur jag gjort/gör för att minska så mycket som jag gjort.
Himla roligt att få höra från utomstående att det syns.
Själv lever man fortfarande i en bubbla av hur man ser ut (lever fortfarande kvar i "tjocktänket")
Har nog fortfarande inte insett hur jag ser ut.
Men ett litet ljus har trotts allt gått upp.
Blev lite förvånad när jag var hemma hos min mamma i söndags och skulle bada med Olivia och fick då låna en bikini av min mamma........
Alla som känner min mamma vet ju hur liten hon är så min tanke var ju självklart att jag absolute inte kan ha hennes bikini.
Men tro det eller ej. Det kunde jag!
Så nu har jag en bikini där så jag slipper ta med mig varje gång Olivia vill bada.

Idag ska farmor hämta Olivia på dagis och dom ska gå ner en sväng till Alv. Det betyder att jag och Julia kommer att få nästan hela dagen för oss själva.
Imorgon ska vi till Västervik för Röntgen av Julias mage.
Både en lättnad att få komma dit men samtidigt med en oro.
Jag vet att dagen kommer att bli jobbig med en massa gråt från Julia när dom ska undersöka Tjocktarmen. Skulle vara så skönt att få reda på om det är något fel på henne och sen hur vi ska gå till väga med det eller om man får det gamla vanliga svaret att allt ser bra ut......Trotts att hon inte kan Bajsa.
Jag skulle göra vad som för att hon skulle slippa detta och ta på mig allt ont själv.
Hatar att se ens barn plågas.