Man blir rätt bekväm av sig när man varit utan denna veckan i snart 1 års tid och sen dyker den upp som ett hemskt brev på posten med en tråkig nyhet som kommer att förfölja mig ända upp till klimakteriet från och med nu......en gång i månaden.......
Varför ska vi kvinnor behöva ha denna veckan?
Räcker det inte med allt annat skit som vi måste dras med?
Ja, alla som undrar. Jag är en redig pms kossa idag. Allt går emot mig och vad jag än gör så blir inget bra. Började redan innan jag hade lämnat Olivia på dagis idag (första bråket, lär nog bli flera under dagens lopp).
Nog tjat om denna vecka nu.
Tänkte uppdatera lite om min lilla tös.
Julia har nu hunnit bli lite mer än 6 veckor.
Hon har fått ordning på sin mage och sköter den själv nu. Äter som vanligt mellan var 3-4 timma och är nöjd med det.
Sover bra om nätterna men har en skrikperiod om kvällarna som brukar starta runt 19 tiden och hålla på i allt från några minuter till 1,5 timma.
Följer föremål med blicken.
Jollrar och gör ljud för sig i hopp om att nån ska förstå henne.
Ler tillbaka när man pratar med henne och härmar mig om jag gapar eller räcker ut tungan åt henne.
Kan hålla huvudet någorlunda stabilt men absolute inte själv. Kastar som bara den med det fortfarande.
Hon leker med sina händer som hon nyligen har upptäckt och även slår med dom på sitt babygym som hon gillar att ligga under.
Har fått sortera bort lite kläder hon vuxit ur och tagit fram str 62 åt henne redan.
Det var nog allt.
Nu ska jag dricka mer kaffe.
September i love you
2 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar